majajohannaisabelle

.. och klockan blir alldeles för mycket innan jag går och lägger mig. igen. snart kommer min pappa att komma in här och säga exakt såhär: "maja, nu MÅSTE du gå och lägga dig. annars sover du bort dagarna och får ingenting gjort. vad är det egentligen du gör där vid datorn? ska du inte ta tag i ditt liv snart?".
och jag kommer att skaka på huvudet och låtsas som jag inte alls förstår vad han menar, och övertyga honom om att jag ska lägga mig. inom några timmar iallafall. fast imorgon ska jag försöka ta tag i mitt liv, på riktigt!
ikväll var jag först hemma hos sara w och skulle ta farväl, hon och andré flyttar till jukkasjärvi imorgon. jag blir bara arg när man ska säga hejdå, så när jag kom ut i bilen där mina herrar satt, var jag sur. fast bara en liten stund. sen blev jag glad för att vi skulle bowla, och sen blev jag glad för att jag visste att jag skulle få träffa sara snart igen, eller iallafall prata med henne på telefon.
på fredag ska jag på kalas hos gamle andréa, det ska bli sjukt kul fast jag är lite nervös för jag har inte träffat andréa eller de andra tjejerna på länge. men det ska nog gå utmärkt. jag började fundera på vad jag skulle ha på mig, och flitig som jag är började jag med att sy en klänning. för hand. ja, det låter väldigt proffsigt och spontant men jag tänker inte säga något förrän jag provar resultatet av klänningen.
det är riktigt roligt att sy tycker jag, jag blir väldigt glad när någon frågar om plagget och jag kan säga: "jag har sytt det själv!". men däremot blir det en motsatt effekt när någon frågar: "har du sytt den själv?"



"Jag måste vara galen, jag har aldrig känt så mycket
som när jag är med dig, jag har aldrig känt
så mycket som jag gör när jag är med dig"